Ett ekologiskt vin skiljer sig från ”vanligt vin” när det kommer till druvodlingen och tillverkningen av vinet. Dessa krav och riktlinjer riktar sig särskilt mot kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
För att vinet ska bli ekologiskt måste vinodlingen ske helt utan bekämpningsmedel. Dessa medel lämnar främst spårämnen i druvan inifrån vinrankan.
I EU-länder innebär ekologisk vinodling dessutom odling utan konstgödsel. Kemisk ogräsbekämpning lämnas bort och alla kemiska växtskyddsmedel som tränger sig igenom vinrankan likaså.
I och med att ekologisk vinodling har hårdare regler mot konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är vinodling skonsammare för naturen, djuren i närområdet och framförallt de arbetare som jobbar med odlingen.
Att köpa ett ekologiskt vin innebär dessutom att stödja bönder och odlare som jobbar för långsiktig hållbarhet och strävar efter att nyttja våra naturresurser på ett miljömedvetet sätt.
Ur ett miljöperspektiv är det alltid bättre att välja en produkt som undviker tillsatser, onödiga gifter och andra konstgjorda medel i sin producering, och bidrar till en miljövänligare produktion och ett mindre ekologiskt fotavtryck.
Ur ett hälsoperspektiv är det klart att det alltid är att föredra en råvara som är så ”ren” som möjligt. Det bör dock påpekas att även ekologiskt vin är ett rusningsmedel, precis som konventionellt tillverkat vin, och att alkohol alltid är skadligt för hälsan om det konsumeras i stora mängder. Vad kommer till smak finns det idag ett brett utbud av goda ekologiska viner. Läs vår lista på de bästa ekologiska vinerna och hitta din favorit bland rött, vitt eller rosé!
Sulfit är svaveloxid. Det är en tillsats som gör att vinet inte surnar och missfärgas så snabbt när det kommer i kontakt med luften. Dessutom gör sulfit det svårare för mögel och bakterier att bildas.
Sulfit bildas naturligt under jäsningen, men är man känslig mot sulfit kan man testa att dricka äldre viner – sulfit avtar med tiden.
Sulfiter är en nödvändig tillsats för vinet och är därför tillåten även bland ekologiskt och naturvin.
När man talar om tungmetaller i vinproduktion syftar man i allmänhet på kopparsulfat som sprejas på druvorna för att bekämpa bladmögel. Trots att det är ett naturligt medel räknas koppar som ett giftämne i och med högre toxicitet än i andra naturliga ämnen.
KRAV-certifikatet accepterar i väntan på bättre alternativ fortfarande kopparsulfat som en del av vinodlingen, även ekologisk odling. Den mängd som hamnar i vinet är så liten att den i många fall inte är någon hälsorisk. Däremot tar marken skada av kopparsulfatet under själva odlingen.
Certifikatorganisationer har möjligheten att reglera kraven för deras certifikat själva, vilket innebär att de inte är enhetliga. EU:s regelverk är ändå ofta en grund som alla delar. Bekanta dig med de största certifikatorganisationerna för ekologiska produkter och viner här.
Även om definitionen för naturvin är något oklar anses naturvin och ekologiskt vin inte vara samma sak. Till skillnad från ekovin skördas naturvindruvorna för hand. Många naturvinsproducenter anser även att bara naturliga – dvs. vilda – jästsvampar får användas då druvmusten jäser och blir vin. Syresättning, det vill säga mikrooxidation, utesluts men sulfiter är tillåtet, som i ekovin, trots att många naturvinproducenter väljer att använda sig av lite eller ingen sulfit alls.
Biodynamsikt vin är odlat på en gård som följer den österrikiska filosofen Rudolf Steiners filosofi, dvs. tanken om att jordbruket och jorden är en del av ett större universums kretslopp. Vingården ses alltså som en levande organism och ska få vara självreglerande.
Både på hösten och våren vårdas gården genom att vitalisera jorden med till exempel mald kisel och olika slags avkok på örter och nässlor. Odlingen ska alltså få växa i egen takt.
På grund av detta kan biodynamiska viner smaka väldigt olika från skörd till skörd, och byta nyanser rätt kraftigt beroende på årgång.